≡

Akut platsbrist i vården

24 August 2018

Moderaterna går till val på att “korta vårdköerna”. Men dagens akuta brist på vårdplatser är ett resultat av moderat politik. Sverige har idag minst antal vårdplatser i hela EU. Bland OECD-länderna är det bara Chile och Mexiko som har färre.

Antalet överbeläggningar på svenska sjukhus fortsätter att öka. Utvecklingen är inte förvånande med tanke på att Sverige har minst antal vårdplatser per invånare i hela EU. Det visar statistik från OECD och Socialstyrelsen. I en nypublicerad rapport från Socialstyrelsens framgår samtidigt att fler patienter än någonsin vårdas på överfulla avdelningar eller på avdelningar som saknar rätt kompetens och utrustning. Köerna till operationer och andra behandlingar fortsätter att växa.

Bristen på platser och personal inom den svenska vården slår förstås hårdast mot patienterna. Livsviktiga operationer skjuts upp, vilket i värsta fall leder just till döden. En genomgång av Lex Maria-anmälda dödsfall under kalenderåret 2017 visar att platsbrist, personalbrist och extrem arbetsbelastning i genomsnitt bidrog till ett dödsfall i månaden.

Men krisen drabbar inte bara patienter, utan också de anställda. Att tvingas skicka hem sjuka patienter, skjuta upp viktiga operationer eller inte kunna lägga in en sjuk människa för att det inte finns plats skapar psykologisk stress hos vårdpersonalen. En ny undersökning visar att nästan 40% av Sveriges vård- och omsorgsanställda ångrar sitt yrkesval på grund av dåliga arbetsförhållanden. Över hälften har funderat på att byta arbetsplats på grund av den dåliga arbetssituationen.

När personal lämnar sjukvården minskar antalet vårdplatser ytterligare på grund av personalbrist. Under sommaren 2018 har 5 000 vårdplatser — en fjärdedel av alla vårdplatser i Sverige — tvingats stänga på grund av personalbrist.

De omfattande bristerna inom vården har inte uppstått plötsligt, de är resultatet av politiska beslut. Samtidigt som moderaterna går till val på att “korta vårdköerna” har de under sin tid vid makten fört en politik som drivit fram dagens situation. Att minska antalet vårdplatser har exempelvis varit en ledstjärna för den moderatledda Alliansen i Stockholms län, som styr Stockholms läns landsting och haft ansvar för regionens sjukvård sedan 2006. I centrum för Alliansens så kallade “Framtidsplan” för sjukvården i Stockholms län (ladda ned hela planen här) stod Nya Karolinska sjukhuset (NKS), världens i särklass dyraste sjukhus. Trots att Stockholmsregionen växer med 46 invånare per dag, byggdes det nya sjukhuset med färre vårdplatser än det gamla Karolinska sjukhuset. Bland annat bantades sjukhusets akutmottagning ned från en kapacitet på 85 000 besök per år till 15 000.

På frågan om varför Alliansen minskat antalet vårdplatser i Stockholms län svarade den högsta ansvariga politikern, dåvarande sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött (M):

– Den trend vi nu ser, att fler vårdplatser är stängda nu än tidigare, är inte negativ. Detta skeende är en planenlig del av Framtidens hälso- och sjukvård.

Så svarade Schött 2016. Redan 2015 hade Sverige halkat ned till sistaplatsen inom EU: 2,4 vårdplatser per 1 000 invånare. Bland världens rika länder, OECD-länderna, är det bara Mexiko och Chile som har färre vårdplatser per invånare än Sverige. För att sätta denna notering i perspektiv har Chile en bruttonationalprodukt (BNP) som inte ens är hälften av Sveriges, medan Mexiko har en BNP som bara är drygt en tredjedel av Sveriges, räknat per invånare.