≡

Alliansen och SD vill chockhöja hyrorna

4 September 2018 - Uppdaterad 4 September 2018, 17:07

Sveriges hyresgäster kan få chockhöjda hyror efter valet om Alliansen och SD inför marknadshyror. Samtidigt visar erfarenheter från andra länder att marknadshyror inte leder till fler hyresrätter, utan bara till betydligt högre hyror för de hyresrätter som redan finns.

Över 3 miljoner svenskar bor idag i hyresrätt. Hyressättningen är idag reglerad, vilket betyder att hyran bestäms utifrån lägenhetens storlek, skick och standard, samt utifrån området som lägenheten ligger i. Tanken är att hyran ska motsvara det faktiska värdet av att bo i lägenheten. Hyran justeras varje år. Hur hög hyreshöjningen blir avgörs i förhandlingar mellan fastighetsägare och hyresgäster.

Men det här systemet kan komma att försvinna efter valet, eftersom flera partier vill införa marknadshyror. Ett system med marknadshyror innebär att fastighetsägarna själva bestämmer hur höga hyrorna ska vara, oberoende av utgifterna de har och oberoende av vad hyresgästerna tycker eller har råd med. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill alla ta steg mot marknadshyror.

I en ny rapport från Hyresgästföreningen framgår att marknadshyror skulle leda till kraftigt höjda hyror. Rapporten visar att det skulle bli mellan 20 och 80 procent dyrare att bo i hyresrätt än idag. Det är inte bara innerstadslägenheter i Stockholm eller Göteborg som skulle bli mycket dyrare, utan även lägenheter på mindre orter. Exempelvis skulle en tvårumslägenhet i Stockholm, som idag kostar 6200 kr/mån, kosta uppemot 10 200 kr/mån. I Halmstad skulle en motsvarande lägenhet, som idag kostar 5 400 kr/mån, kosta 7 000–8 000 kr/mån.

Det huvudsakliga argumentet för att avskaffa den svenska modellen och istället införa marknadshyror är att högre hyror skulle göra det mer lönsamt – och därför mer attraktivt – att bygga nya hyresrätter. Men erfarenheter från andra länder, där marknadshyror har införts, visar att införandet av marknadshyror inte har lett till fler hyresrätter. Snarare ledde reformen till att färre hyreslägenheter byggdes eftersom hyresrätten blev en mer otrygg – och därför mindre attraktiv – boendeform.

Inte heller de svenska byggbolagen anser att de reglerade hyrorna är en orsak till att bostadsbyggandet går trögt. Enligt dem beror det snarare på att det är för dyrt att bygga, då marken är för dyr och att planeringen är för krånglig.

Däremot innebär marknadshyror att fastighetsägarna och hyresvärdarna skulle kunna höja hyrorna på de nästan 1,5 miljoner hyreslägenheter som redan finns. Det skulle betyda att hyresgäster, som redan har betydligt lägre inkomster än villaägare och bostadsrättsinnehavare, skulle få ännu mindre kvar i plånboken. Samtidigt skulle bostadsbolagen öka sina vinster. Vinster som i stort sett redan är garanterade då 50 av de största hyresvärdarna inom allmännyttan gick med mellan 1 000 och 25 000 kronor i vinst per lägenhet och år, medan 10 av de största privatvärdarna gjorde en vinst på mellan 12 000 och 55 000 per lägenhet och år. De privata fastighetsägarna gör alltså en vinst på mellan 1 000 och 5 000 kronor i månaden på varje lägenhet.

För pensionärer och andra låginkomsttagare skulle en kraftig hyresökning i många fall betyda att de skulle tvingas flytta. Upp till fyra av tio hyresgäster skulle inte klara den beräknade hyreshöjningen. För unga som fortfarande bor hemma skulle det bli ännu svårare att skaffa sig en egen bostad.